{"id":231,"date":"2024-06-24T13:11:11","date_gmt":"2024-06-24T13:11:11","guid":{"rendered":"https:\/\/uglulaekjarbru.org\/?p=231"},"modified":"2026-05-04T00:34:30","modified_gmt":"2026-05-04T00:34:30","slug":"atburdir-i-evropa-a-19-old","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/uglulaekjarbru.org\/index.php\/2024\/06\/24\/atburdir-i-evropa-a-19-old\/","title":{"rendered":"Atbur\u00f0ir \u00ed Evr\u00f3pu \u00e1 19. \u00f6ld"},"content":{"rendered":"\n<p>Til a\u00f0 setja \u00feessa atbur\u00f0i \u00ed samhengi vi\u00f0 evr\u00f3pska s\u00f6gu m\u00e1 nefna nokkra s\u00f6gulega atbur\u00f0i fr\u00e1 seinni hluta 19. aldar.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\"><strong>\u00cdsland:<\/strong><\/h3>\n\n\n\n<p>1845: Al\u00feingi \u00cdslendinga, sem fr\u00e1 930 til 1799 kom \u00e1rlega saman \u00e1 \u00deingv\u00f6llum, var endurreist \u00ed Reykjav\u00edk.<\/p>\n\n\n\n<p>1846: L\u00e6r\u00f0i sk\u00f3linn (l\u00edka kalla\u00f0ur Lat\u00ednusk\u00f3linn) fluttist fr\u00e1 Bessast\u00f6\u00f0um til Reykjav\u00edkur og f\u00e9kk nafni\u00f0&nbsp;<em>Reykjav\u00edkur l\u00e6r\u00f0i sk\u00f3li,<\/em>&nbsp;en hefur fr\u00e1 1937 bori\u00f0 nafni\u00f0 Menntask\u00f3linn \u00ed Reykjav\u00edk.<\/p>\n\n\n\n<p>Sj\u00e1lfst\u00e6\u00f0isbar\u00e1tta \u00cdslendinga st\u00f3\u00f0 yfir fr\u00e1 mi\u00f0ri 19. \u00f6ld. \u00c1ri\u00f0 1948 afsala\u00f0i Danakonungur s\u00e9r einveldi og vi\u00f0 \u00fea\u00f0 t\u00e6kif\u00e6ri rita\u00f0i J\u00f3n Sigur\u00f0sson (1811-1879)&nbsp;<em>Hugvekju til \u00cdslendinga<\/em>&nbsp;sem birtist \u00ed N\u00fdjum f\u00e9lagsritum \u00fea\u00f0 \u00e1r. \u00cd hugvekjunni hvetur hann \u00cdslendinga til bar\u00e1ttu fyrir sj\u00e1lfst\u00e6\u00f0i me\u00f0 \u00feeim r\u00f6kum a\u00f0 me\u00f0 afn\u00e1mi einveldisins yr\u00f0i \u00cdsland aftur sj\u00e1lfst\u00e6tt land eins og fyrir undirritun Gamla s\u00e1ttm\u00e1la \u00e1ri\u00f0 1262, \u00feegar \u00cdslendingar gengu Noregskonungi \u00e1 h\u00f6nd.<\/p>\n\n\n\n<p>1862: Barnask\u00f3li Reykjav\u00edkur t\u00f3k til starfa. \u00dear l\u00e6r\u00f0u b\u00f6rn lestur, skrift, r\u00e9ttritun, reikning, bibl\u00edus\u00f6gur, landafr\u00e6\u00f0i og d\u00f6nsku. &nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>F\u00f3lksflutningar \u00cdslendinga til Nor\u00f0ur-Amer\u00edku, einkum til Kanada, voru a\u00f0 hefjast um \u00fea\u00f0 leyti sem t\u00edmi endurbyggingar h\u00f3fst \u00ed Bandar\u00edkjunum, e\u00f0a fr\u00e1 um 1870 og fram a\u00f0 fyrri heimsstyrj\u00f6ld. Tali\u00f0 er a\u00f0 um 15 \u00fe\u00fasund \u00cdslendingar, e\u00f0a 20% \u00fej\u00f3\u00f0arinnar, hafi fluttst vestur um haf og ekki sn\u00fai\u00f0 aftur.<\/p>\n\n\n\n<p>\u00c1ri\u00f0 1874 fengu \u00cdslendingar s\u00edna fyrstu stj\u00f3rnarskr\u00e1. Me\u00f0 henni fengu \u00cdslendingar takmarka\u00f0a sj\u00e1lfsstj\u00f3rn sem m.a. f\u00f3lst \u00ed \u00fev\u00ed a\u00f0 Al\u00feingi f\u00e9kk l\u00f6ggjafarvald me\u00f0 konungi, og fj\u00e1rveitingavald. Landsh\u00f6f\u00f0ingi var skipa\u00f0ur til a\u00f0 fara me\u00f0 \u00e6\u00f0stu stj\u00f3rn landsins \u00ed umbo\u00f0i konungs.<\/p>\n\n\n\n<p>1875: Eitt mesta \u00f6skugos \u00cdslands\u00f6gunnar h\u00f3fst \u00feann 28. mars \u00ed \u00d6skju og st\u00f3\u00f0 \u00ed um 8 klst. Miki\u00f0 tj\u00f3n var\u00f0 af \u00f6skufalli um mi\u00f0bik Austurlands og margir b\u00e6ir f\u00f3ru \u00ed ey\u00f0i, sem \u00fdtti undir f\u00f3lksflutninga Austfir\u00f0inga til Vesturheims. \u00c1 n\u00e6stu m\u00e1nu\u00f0um var\u00f0 fleiri gosa vart og \u00fea\u00f0 var fyrst \u00ed \u00e1rslok 1876 sem seinast s\u00e1st til elds \u00ed \u00d6skju.<\/p>\n\n\n\n<p>\u00cdslendingum fj\u00f6lga\u00f0i \u00far t\u00e6plega 60.000 \u00ed 70.500 milli \u00e1ranna 1850 og 1890.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\"><strong>Evr\u00f3pa:<\/strong><\/h3>\n\n\n\n<p>1845: Kart\u00f6flus\u00fdki \u00e1 \u00cdrlandi olli g\u00edfurlegri hungursney\u00f0 sem st\u00f3\u00f0 yfir \u00ed sj\u00f6 \u00e1r. Hungursney\u00f0in leiddi til 20-25% f\u00f3lksf\u00e6kkunar \u00e1 milli 1841 og 1871, og \u00ed sumum b\u00e6jum allt a\u00f0 67%. A.m.k. 2,1 millj\u00f3n \u00cdra fluttust af landi brott \u00e1 \u00e1ratugnum 1845-1855. &nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Kr\u00edmstr\u00ed\u00f0i\u00f0 1853-1856. \u00dear b\u00f6r\u00f0ust R\u00fassar gegn Tyrkjum, en Frakkland og Bretland studdu Tyrki. Kr\u00edmstr\u00ed\u00f0i\u00f0 hefur l\u00edka oft veri\u00f0 kalla\u00f0 fyrsta n\u00fat\u00edmastr\u00ed\u00f0i\u00f0.<\/p>\n\n\n\n<p>1859: Styrj\u00f6ld \u00e1 \u00cdtal\u00edu \u00fear sem Austurr\u00edki bar\u00f0ist gegn Sardin\u00edu og Frakklandi.<\/p>\n\n\n\n<p>1861: \u00cdtal\u00eda sameinast sem konungsr\u00edki undir forystu Sardin\u00edur\u00edkis.<\/p>\n\n\n\n<p>1864: Styrj\u00f6ld Dana vi\u00f0 Pr\u00fassa og Austurr\u00edkismenn. Eftir \u00f3sigur Dana hert\u00f3ku Pr\u00fassar h\u00e9ra\u00f0i\u00f0 Sl\u00e9sv\u00edk (Schleswig) og Austurr\u00edkismenn h\u00e9ra\u00f0i\u00f0 Holtsetaland (Holstein). \u00c1ri\u00f0 1867 ur\u00f0u b\u00e6\u00f0i h\u00e9r\u00f6\u00f0in pr\u00fassnesk.<\/p>\n\n\n\n<p>1866: Rits\u00edmi lag\u00f0ur milli Evr\u00f3pu og Amer\u00edku.<\/p>\n\n\n\n<p>1870: Frakkar, undir stj\u00f3rn Nap\u00f3leons III, l\u00fdsa yfir str\u00ed\u00f0i \u00e1 hendur Pr\u00fassum \u00feann 19. j\u00fal\u00ed. \u00dev\u00ed str\u00ed\u00f0i l\u00fdkur \u00ed jan\u00faar 1871 me\u00f0 sigri Pr\u00fassa og falli Nap\u00f3leons III af keisarast\u00f3li. \u00cd kj\u00f6lfari\u00f0 ver\u00f0ur Frakkland l\u00fd\u00f0veldi \u00ed \u00feri\u00f0ja sinn.<\/p>\n\n\n\n<p>1871: \u00de\u00fdska keisarad\u00e6mi\u00f0 (\u00fe. Deutsches Reich) stofna\u00f0 \u00ed jan\u00faar \u00far 26 \u00fe\u00fdskum\u00e6landi fylkjum, a\u00f0 undirlagi pr\u00fassneska \u201ej\u00e1rnkanslarans\u201c Otto von Bismarck. Fram a\u00f0 \u00fev\u00ed h\u00f6f\u00f0u flest fylkin loti\u00f0 stj\u00f3rn konungsfj\u00f6lskyldna.<\/p>\n\n\n\n<p>1889: Eiffelturninn bygg\u00f0ur fyrir heimss\u00fdninguna \u00ed Par\u00eds.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Til a\u00f0 setja \u00feessa atbur\u00f0i \u00ed samhengi vi\u00f0 evr\u00f3pska s\u00f6gu m\u00e1 nefna nokkra s\u00f6gulega atbur\u00f0i fr\u00e1 seinni hluta 19. aldar. \u00cdsland: 1845: Al\u00feingi \u00cdslendinga, sem&#8230;<\/p>\n<div class=\"more-link-wrapper\"><a class=\"more-link\" href=\"https:\/\/uglulaekjarbru.org\/index.php\/2024\/06\/24\/atburdir-i-evropa-a-19-old\/\">Continue reading<span class=\"screen-reader-text\">Atbur\u00f0ir \u00ed Evr\u00f3pu \u00e1 19. \u00f6ld<\/span><\/a><\/div>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"iawp_total_views":2,"footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"class_list":["post-231","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-vidbotarupplysingar","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/uglulaekjarbru.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/231","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/uglulaekjarbru.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/uglulaekjarbru.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/uglulaekjarbru.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/uglulaekjarbru.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=231"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/uglulaekjarbru.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/231\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":337,"href":"https:\/\/uglulaekjarbru.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/231\/revisions\/337"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/uglulaekjarbru.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=231"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/uglulaekjarbru.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=231"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/uglulaekjarbru.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=231"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}